skip to main |
skip to sidebar
Nosar min hund i din aftonlundLibidella.Sover min katt i sin lömska blundspinnande Libidell.Viskar mitt öra sitt eget susLibidella.Ligger mitt hus i en annans huslyssnande Libidell.Lib i dellaräck mig ditt Istmuskrus.Låt nu Stellatända sitt alfaljus.I Alfa Centauris gåtavi kunde tillsammans gråta.O nuda dåträd nudis påi månlutas skog för två.
"
Mitt första möte med min Doris lysermed ljus som kan försköna själva ljuset.Men låt mig enkelt säga att mitt förstaoch lika enkla möte med min Dorisnu är en bild som var och en kan seframför sig varje dag i alla hallarsom slussar flyktingar till startområdetför nödutfärderna till tundrekloteti dessa år då jorden nått därhänatt hon för strålförgiftnings skull beredesen tid av vila, ro och karantän.Hon skriver korten,fem små naglar glänsa som matta lamporgenom salens skymning. Hon säger;skriv ert namn på raden härdär ljuset från min blondhet lyser ner.Den varma Doris och den goda Doris,den fjärran Doris nu en ädel stjärnaatt längta till. Nu är hon stjärnors stjärna.O, kunde jag blott veta var hon glimmarpå sjätte året nu så helt förblandadbland rymdens solar att jag aldrig finnerden stjärnan mer. Den ädla Dorisstjärnan.