Människans fåfängliga strävan

Och trädet som symbol för livet som helhet
På den övre bilden: Klas vid fontänen

Trädet
Trädet har sin bestämmning i fröet. En anpassning till omständigheterna är nödvändig. Det samma gäller också ett människoliv.En stark vilja anses som en fördel, men viljan styrs ofta av drifterna och kan komma på skam. De yttre omsatändigheterna och det vi kallar ödet kommer emellan och ger livet en annan riktning. Dock ser jag också hos människan den hos trädet obevekliga växtkraften att fylla sin bestämmning.
En religiös aspekt av det hela är skålen som metafor. Att låta skålen fyllas av det som är min bestämmning.
-Herre! -Din vilja, inte min.

Symboler

Kurbitsmålning. Kurbitslingorna har inom psykoanalysen använts som bild för människas psykiska växt.

Den symboliska bilden används för att beskriva något för oss outforskat, okänt, icke överkådligt, översinnligt och abstrakt. Jag letar nästan aktivt efter symboliska meningar omkrig mig. Det kanske är en form av verklighesflykt när vekligheten känns för hård, trist eller skrämmande.

Folksagor

Folksagor bygger på samlad mänsklig visdom. men budskapet kan ibland vara mångtydigt. Törnrosa väcker tanker kring symbolbetydelsen av den långa sömnen, pånyttfödelse och den maskulina och feminina sidan i människan tycker jag. Här följer sagan i korthet som jag minns den.

Den vackra prinsessan Törnrosa bodde i ett slott. En elak häxa med en spinnrock bodde i ett av rummen på slottet.
När Törnrosa skulle fylla 20 år lockades hon in till häxan, stack sig på sländan och somnade in. All verksamhet på slottet avstannade. Kocken i köket hade just höjt armen för att ge kökspojken en örfil då han stelnade i rörelsen. Häcken runt slottet växte sig tjock och snårig och himmelshög.
Efter 100 år kom en prins på sin vita häst.Han högg sig in genom häcken med sitt
svärd och lyckades att befria Törnrosa ur förtrollningen. Kökspojken fick en örfil och skrek- Aj!
Därefter friade prinsen till den vackra Törnrosa och fick ja, sen levde de lyckliga i alla sina dar.

Johann Sebastian Bach

Musik som förenar över språkbarriärena. Jag tänker på filmen Tystnaden av Ingmar Bergman. Några svenskar befinner sig på ett hotellrum i ett främmande land där man talar ett totalt obegipligt språk. Den snälle gamle portiären kommer in i rummet och ser att kvinnan i sängen är sjuk. När hon lyssnar på ett stycke musik ler han och säger igenkännande - Johann Sebastian Bach