"En lång stund gick de vidare utan att säga något. K. höll sig nära intill prästen, utan att veta var de befann sig i mörkret. Lampan i hans hand hade för länge sedan slocknat. En gång blänkte en helgonbild av silver till rakt framför honom med glansen av själva silvret, men uppslukades strax av mörkret igen. För att inte vara helt beroende av prästen frågade K.:
- Är vi inte strax intill huvudingången?
- Nej, svarade prästen, vi är långt från den. Vill du redan gå?...
- Ja, ja, sade K. Försök då att fatta det.
-Försök då först att fatta vem jag är, sade prästen.
- Du är fängelseprästen, sade K och gick bort mot honom; det var inte så nödvändigt att genast återvända till banken, som han hade föreställt sig, han kunde gärna stanna en stund till.
- Jag hör alltså till domstolen, sade prästen. Varför skulle jag vilja dig något? Domstolen vill inte dig något. Den tar emot dig, när du kommer, och låter dig gå, när du vill gå."
Franz Kafka - Processen- kap.9- slutet.)
En vän till mig beskriver den enkla människan utan makt.
- Är vi inte strax intill huvudingången?
- Nej, svarade prästen, vi är långt från den. Vill du redan gå?...
- Ja, ja, sade K. Försök då att fatta det.
-Försök då först att fatta vem jag är, sade prästen.
- Du är fängelseprästen, sade K och gick bort mot honom; det var inte så nödvändigt att genast återvända till banken, som han hade föreställt sig, han kunde gärna stanna en stund till.
- Jag hör alltså till domstolen, sade prästen. Varför skulle jag vilja dig något? Domstolen vill inte dig något. Den tar emot dig, när du kommer, och låter dig gå, när du vill gå."
Franz Kafka - Processen- kap.9- slutet.)
En vän till mig beskriver den enkla människan utan makt.
1 kommentar:
Processen är en helt underbar bok. En klassiker som jag återkommer till gång på gång. Kafkas dagböcker är också mycket bra.
Skicka en kommentar