Jag stod bredvid min kollega som talade sitt eget språk med en bekant. Han kommer ifrån "Tjatterlandet" tänkte jag och utgick från tonfallet och den snabba ordföljden.
Vid ett senare tillfälle vid kaffebordet dristade jag mig till att fråga vilket land han kom ifrån. -Eritrea, svarade han. Jag frågade om det var bra där, om det fanns jobb. - Jo, sa han, men det är krig. Samtidigt höjde han blicken och de mörka ögonen fick ett annat uttryck när han tittade på mig, jag kände det som jag sjönk in i mörkaste Afrika.
Konversationen fortsatte lite trevande om Tanzania och svenskt bistånd. Jag sa att det verkligen vore en upplevelse att resa till Afrika. -Ja, men det är dyrt, sa han. Jag berättade om en man som legat i tält och hört lejonens rytanden i natten på en safari-charter. -Ja, Kenya sade han.
Jag tänker på Afrika, plågat av naturkatasrofer, svält, krig och diktatur. Människan och hennes troliga ursprung vid Stora Rift Dalen och känner hur okunnig jag är om världens näst största kontinent.
Ett möte
Jag tänker att detta i första hand är ett möte mellan två medmänniskor. Jag tänker på boken Mörkrets Hjärta av Josef Conrad. Jag känner någoting skilt ifrån vardagens tristess, en upplyftande känla och en spirande nyfikenhet.
fredag 12 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Värdefullt att vara nyfiken på vad människor från andra kulturer har att säga.
Skicka en kommentar