Ett träd slår rot på en otillgänglig plats. Har trädet någon medveten vilja att klamra sig fast för att överleva? Nej, det tror jag inte. Men den anpassar sig till de yttre förhållandena. Den fullföljer sin bestämning att växa, långsamt och oemotståndligt till synes utan någon medveten ansträngning och viljestyrka.
Förhåller det sig på samma sätt med människans psykiska växt?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar