fredag 14 december 2007

Ikoner och min farfar.






Ikon, blicken inåtvänd, beskådande en inre syn. Jesusbarnet med en vuxen människas propotioner i famnen på Heliga Guds Moder. Johannes Döparens huvud på ett fat.

Min farfar som var ryss och ukrainare kom från staden Ismail. Staden ligger i Moldau-deltat nära Svarta Havet och gränsen till Rumänien.

År 1907, under det rysk-japanska kriget, var han inkallad i ryska armen som fältskär.Det var en lång och mycket besvärlig väg att ta sig med båt från St. Petersburg till Japan. Tsaren förlorade ju också kriget.

På vägen till Japan ankrade man utanför Köpenhamn där min farfar träffade min farmor som var danska. De gifte sig och fich två barn tillsammans, Lydia 1909 och Wladimir 1911. De upplevde några år tillsamman. Min farmor reste med sina två små barn på en strapatsrik resa till Ukraina. Hon har berättat för min far att det stormade så kraftigt på havet att hon önskade att båten skulle sjunka. De återvände emellertid till Köpenhamn när min far var tre år, medan min farfar vad jag förstår stannade kvar i Ryssland.

Under den oroliga tid som följde i Ryssland, det ryska inbördeskriget och senare revolutionen, försvann min farfar för gott och efter några år antogs han vara död. Min pappa hade alltså inga egna minnen av sin far, utom möjligtvis att han hade suttit i knät på honom som mycket liten. Bilden av min farfar bygger alltså på vad min farmor berättade om honom. Min far hyste dock under hela sin levnad en kärlek till- det stora heliga Ryssland och den tid som försvann.

Det visade sig långt senare att min farfar överlevt de omvälvande åren kring revolutionen, men det är en annan historia.

1 kommentar:

rastplats sa...

Vilken spännande berättelse. Skulle vara intressant att höra mer om din farfar.